Kategori: Uncategorized (sida 12 av 14)

Det är många som under vintermånaderna väljer bort löpning utomhus och istället kryper in på ett gym och tröskar runt på ett löpband. För mig är det inget alternativ. Att harva på i en ändlös rad av maskiner och stirra in i väggen eller på en tv-skärm samtidigt som i slamret och musiken dånar i lokalen kväver mig. Jag har svårt att föreställa mig något mer själsdödande (kanske är löpbandslöpning under sommaren ännu värre). Möjligen överdriver jag en smula men jag trivs inte särskilt bra i gymmiljön. Löpbandet är säkert ett bra träningsalternativ för många men för mig är löpning något mer än träning. Det är en helhetsupplevelse. Träning, utmattning, frisk luft, naturupplevelse, inspiration, kontemplation. Visst kan det låta lite pretentiöst men jag vidhåller att en löprunda det är något mer än bara träning. Att det ibland är kallt, blött och allmänt djävligt är bara utmaning för psyket, en del upplevelsen och en bidragande faktor till en skönare epilog.

Vinterlöpning kan var lätt och vacker när det är kallt, krispigt och skapligt underlag men det kan också var riktigt tungt och irriterande om det är blöt, halt eller oplogat (om man förväntar sig det motsatta). Under de kalla och krispiga turerna är det lätt att njuta om man kan bemästra utmaningen som kylan utgör för fingrar, tår och luftrör. När det halt eller rikligt med snö kan man lätt hamna i en negativ spiral av ömsom självömkan och ömsom förbannande av den kommunala upphandlingen som misskött plogning eller sandning men det gör det sällan bättre. Mentalt kan det istället vara klokt att utgå från att det blir bedrövligt. Man får helt enkelt räkna med att det sliter lite mer än vanligt. Det kan vara otroligt frustrerande när det släpper i vart och varannat steg. En tur i 10-15cm nysnö på ställvis hal grund renderar uppskattningsvis 20-25% fler steg än i normalfallet och ömma baksidor.

När solen kämpat sig upp en januaridag gäller det att passa på att komma ut. Igår var det en sådan dag. En strålande vacker vinterdag. En dag då det är omöjligt att inte ge sig ut på en löprunda. Turen gick i kanten av skidspåren upp till Södra Berget, vidare ner till Sidsjön, upp till Klissberget och hem via Nacksta, Granlo och Selångersån. 23 km. Stugan är för tillfället stängt på grund av Coronapandemin men om man har en nyckel går det ändå att få sig en svalkande löparöl. Tyvärr inte den bästa lättölen på marknaden men solen och utsikten kompenserade för den bristande smakupplevelsen.

Äntligen vinter. Att i ensamhet få tassa runt i snövit vinterskog är en svårslagen upplevelse. Den dämpade tystnaden. Vyerna. Frihetskänslan. För mig är det terapi när den är som bäst. Den sterila skönhet som en klar vinterdag erbjuder är ordentligt underrskattat. Efter en tid i mörker med omväxlande blöta fötter och ishalka är det skönt att ge sig i ut i kallt och krispigt vinterlandskap. Vinterlöpning är en alldeles speciell upplevelse och utmaning. För mig som är en lättfrusen kille kan de första 10-15 minuterna innan man hunnit bli riktigt varm vara en obehaglig och motig upplevelse. När kroppen och i synnerhet händer och fötter värmts upp ordentligt och lungorna är väl ventilerade är det dock lätt att njuta.

Det finns dagar då det verkligen är en fördel att bo i en kuperad stad. Den 26/12 var en mörk, regnig och allmänt eländig dag nere i stan men på södra berget föll snön över ett redan vitt landskap. Tidigt på säsongen kan man med gott samvete springa runt på Södra Berget utan att komma i konflikt med skidåkarna eftersom spåren ännu inte är pressade. Att vara först ut i spåren är både trevligt och slitsamt. Att springa i 10-15 centimeter nysnö suger rätt bra i benen när man man passerar 10km sträcket.    

Efter en lång och slitsam arbetsdag då man med andan i halsen hunnit hämta barnen precis innan fritids och skola skall stänga är det extra skönt att ge sig ut på en kvällstur. En kvällsrunda i nysnö och ett par minusgrader är en rofylld upplevelse med gynnsamma förutsättningar för att skaka av sig problem och stress från arbetsdagen. Världen blir liten och begränsad i den bomullsdämpad tystnaden och det korta och paradoxalt ljusa mörkret.

Efter en lång och kall vinterrunda är det skönt att smyga in i värmen på en murrig pub och beställa en löparöl. Den här vinterkvällen blev det en Belgisk Ale på Bishops Arma. Grimbergen Blonde. Fyllig och rund med trevligt frukt och en honungslen ton av rostad karamell. Lång och mjuk eftersmak. Välgjord.

Den sista höjdpunkten under året får även representera en stilla förhoppning om ett bättre 2021. Sportlovsresan till Berlin blev den ända utlandsresan med familjen under coronaåret 2020. Jag var visserligen i Spanien några dagar i månadsskiftet januari/februari men efter Berlinvistelsen under sportlovet blev alla planerade utlandsäventyr avbokade. 2019 var ett utmärkt år för resor och öllöpning i nya miljöer. 2020 utlovade mycket men höll lite.

Under semesterresor med familjen vill åtminstone jag maximera upplevelsen och då gäller det att klämma in löprundorna när de övriga familjemedlemmarna ägnar sig åt vila, återkoppling eller sömn. Efter flera års resande med familjen har jag kommit fram till att den optimala tidpunkten för ett löppass är tidigt på morgonen. Ingen saknar mig och jag blir omåttligt populär när jag dyker upp med nybakt frukostbröd. Jag får således finna mig i att skippa sovmorgon och istället stiga upp tidigt och ge mig ut i morgonbruset. Jag gör inte mina bästa tider under ett morgon pass men det är ett förträffligt tillfälle att lära känna en stad och betrakta sig själv utifrån. Känslans av att vara en världsmedborgare är aldrig så stor som under en morgonrunda i en storstad.

Berlin är en fantastisk stad för stadslöpning och en utmärkt stad att resa till med barn. Breda trottoarer och gott om parker och grönområden ger idealiska förutsättningar semestrande barnfamiljer och för stadslöpning. Den första löprundan i Berlin får också betraktas som årets första vårrunda. Ljuvlig morgon. Småkyligt och soligt. Friedrichshein, Prenzlauer Berg, Mitte, Charlottenburg, Friedrichshein. 22km. Efter en lång första dag med sent sänggående kunde vi skippa frukosten och istället mötas upp för en falafel- och kebabbrunch. Jag är en stor vän av Systembolaget men visst är det fantastiskt att man kan välja mellan 20-25 olika öl på en liten sylta som serverar Döner. Först löparölen. Berliner Kindl. Perfekt!

Under den sex dagar långa vistelsen i Berlin kunde jag klämma in fem löprundor och totalt 110km. Resdagarna gav inget utrymme för löpning men de övriga fyra dagarna möjliggjorde en morgonrunda. Den fjärde dagen fick jag dessutom dispens för en löprunda även under eftermiddagen. Mönstret under våra resor upprepar sig. Efter några dagar fyllda av intryck och aktivitet tar tröttheten ta ut sin rätt och pojkarna brukar behöva en eftermiddag i soffan med film eller iPad. Då brukar jag lite försynt fråga om det är okej att jag ger mig ut på en löprunda. Hustrun och barnen brukar bara sucka lätt och säga ja utan att bemöda sig att titta upp från vare sig mobil eller paddor. Den här eftermiddagen lyckades jag övertyga familjen om att möta mig på ett av mina favoritställen i Berlin och äta middag och dricka löparöl.

Det finns ställen man gärna återkommer till. Jag har varit många gånger i Berlin och ett ställe jag ofta återkommer till är gastropuben St. Bart i Kreuzberg. Den fjärde eftermiddagens öllöpning gick således från Friedrichshain till Kreuzberg via Tiergarten och Mitte. Vårlöpning bland eftermiddagsflanörerna i Tiergarten och Unter den Linden är  något alla borde prova på. 19km. Familjen väntande på St. Bart. Slitet och trevligt på ett sätt som det bara kan vara i Kreuzberg. Vårens bästa löparöl och fantastisk pubmat. Missa inte den trevliga vinlistan.

På andra plats bland årets höjdpunkter kommer det som i familjen har gått under namnet ”sommarens bästa initiativ”. Sommarpop-upande folkölsbaren Folk och Bar. De lokal ölproducenterna och folkölsfantasterna i Noicy Bastard Brewing Company flyttade under sommaren ner sin bryggpub och folkölsförsäljning från Skönsmon till centrala Sundsvall. Förträffligt nog pop-upade även glassbaren Berg och Hjort alldeles intill Folk och Bar. Många är gångerna då vi under sommaren kombinerade en cykel- och löpvagnsrunda med glass på Berg och Hjort och löparöl på Folk och Bar.

Jag har en tendens att vara lite disträ och glömsk men mina löprundor kommer jag ihåg. En minnesvärd löpardag sommaren 2020 började med en tidig morgonlöpning från sommarstugan till Sundsvall (25km) och följdes upp med en eftermiddagstur runt Södra Berget och Sidsjön (15km). Den andra rundan är särskilt minnesvärd eftersom det var Storis första cykeltur upp till Södra Berget. Det är sannolikt jobbigare att cykla än att springa den 7km långa och 240 meter höga slingan upp till Södra Berget. Med förvånansvärt lite gnäll och knuffa ryggen samt ett stopp för påfyllning av energireserverna med färska blåbär kunde vi vända ner mot Sidsjön. Inför en sådan tur underlättar det om man höjer inspirationen med en muta. Den här sommardagen, liksom många andra, kom moroten i form av en glass på Berg och Hjort.

Som sagt turgirade vi med glass på Berg och Hjort och löparöl på Folk och Bar. Löparölen för dagen: folkölen A Little Goes A Long Way från danska To Öl. En fantastisk fruktig och frisk sommar-IPA. Perfekt avrundning på öllöpningen.

När år 2020 närmar sig sitt slut kan det vara på  sin plats att redogöra för några höjdpunkter under året. Först ut blir fyndet av puben som under året seglat upp som min favorit i samband med öllöpning. Bryggpuben Stormen i Sidsjö som drivs i samarbete mellan Allsta Bryggeri och Bryggeriet Stenhammaren. Redan sommaren 2019 upptäckte jag att man hade öppnat en liten butik för försäljning av folköl i anslutning till sitt bryggeri i det gamla sinnessjukhusets lokaler i Sidsjöområdet. Senare under hösten 2019 öppnades även Bryggpuben Stormen i en angränsande lokal. Jag besökte puben första gången i november 2019 men premiären med löparöl var i januari 2020. Under året har det blivit många besök i samband med en löprunda. Bilden som kröner varje nytt inlägg är från lastkajen i anslutning till Bryggpuben Stormens uteservering.

Bryggpuben Stormen är en enkel och familjevänlig pub. Såväl insidan som utsidan är avskalad och sliten. Sprucken asfalt, ogräs, tegel och betong. Enkla trämöbler inne. Grovt tillyxade bord och bänkar av återvunna lastpallar och annan bråte på uteserveringen. Addera lite korrugerad plåt, trasmattor och enstaka detaljer som påminner lokalens historia som psykiatrisk inrättning så får du trivsam kvarterspub med Brooklynkänsla. I huvudsak serveras egenproducerad öl men ofta finns det även någon tillfällig gästbrygd från ett annat microbryggeri.

I familjen har vi sedan något år en liten tradition att träffas på en pub i samband med en av mina löprundor. Familjen knatar, cyklar eller tar bilen och jag möter upp i slutet av min löprunda. År 2020 träffades allt som oftast på Bryggpuben Stormen. Under hösten, vintern och våren satt vi inne och spelade spel, knaprade på snacks och drack öl och saft. Under sommaren passade det utmärkt kila upp till Bryggpuben efter en av Storis fotbollsträningar på Sidsjövallen och påbörja helgen med en pizza, glass, öl och saft.

Min favorit i Allsta Bryggeris sortiment är Allsta APA. Lagom söt, balanserad med trevliga inslag av sirapslimpa och citrus. Jag är dessutom förtjust i folkölen Allsta Råg och Allsta Brödöl. Under sommaren var Allsta Fallfrukt ett läskande löparölsalternativ. På bryggeriet Stenhammaren är man inspirerad av brittisk ölkultur och i sortiment vill jag slå ett slag för den engelska bittern Attaque och stouten Schwartzman.

Efter en lång av varm sommarrunda med efterföljande fotbollsträning har såväl pojkar som pappa gjort sig förtjänt av en pizza och något gott att dricka. Den här sommardagen tog via oss på cykelvägar och stigar runt Sundsvall. Skönsmon, Sundsvallsbron, Gärdehov, Haga, Granloholm, Bergsåker, Granlo, Nacksta, hem. 22 kilometer med ett svalkande pit stop på Nackstabadet. Storis var lite mör när vi väl kom till fotbollsträningen.