På helgerna brukar jag försöka få till ett par längre löprundor. För familjefriden passar det oftast bäst om jag gör bort löpningen på morgonen och kommer hem lagom till en sen helgfrukost. Om jag själv får välja föredrar jag dock att ge mig ut tidigt på eftermiddagen och kombinera löprundan med en löparöl. Hela förmiddagen kan jag gå och längta efter att få ge mig ut på en lång helgrunda. I smyg går jag och planerar turen och tänker på var jag kan ta min löparöl. För att möjliggöra en eftermiddagstur är den en fördel om man i förhandlingen erbjuder sig att ta med sig åtminstone en av pojkarna på turen. Många gånger passar jag på att ta med mig båda två på turen. Så här under vintern är det dock olämpligt för Storis att cykla och att stoppa ner båda gossarna i löpvagnen blir väl tungt i den snöiga terrängen.
Lördagen den 16/1 var en strålande fin vinterdag. Storis hade en kompis på besök och Lillis var bjuden på kalas under eftermiddagen. Ett utmärkt tillfälle att ge sig ut på en helgrunda. Jag erbjöd mig att sköta logistiken i anslutning till kalaset och samtidigt springa en sväng. Lillis studsade i och ur löpvagnen. Han sprang in till kalaset samtidigt som han ropade; – Pappa du kommer väl inte för tidigt. Med ett sting av vemod gav jag mig ut på min runda i januarisolen. Har även Lillis blivit så stor att han föredrar kompisar framför mig? Under de första 10 till 15 minuternas löpning hade jag svårt att skaka av mig vemodet. Tankarna snurrade. Ensamheten var påtaglig. Ålderdomen närmade sig med stormsteg. Jag hade svårt att njuta av det strålande vinterlandskapet. Som vanligt tog dock utmattningen över och skingrade nedstämdheten. Medvetandet klarnade och jag lyckades försona mig med insikten om att vi snart har två barn som vill och kommer att klara sig utan oss.
Till slut blev det ändå en finfin runda. Södermalm, Södra Berget, Sidsjö, Nacksta, Bergsåker, Granholm, Norrliden, Södermalm. 24 km. Knarrande kallt. Klarblå himmel. Lågt hängande januarisol. Blekgul och minimalt värmande. Norrland när det är som bäst. När jag hämtade Lillis efter kalaset hoppade han strålande lycklig upp i min famn och sa; – Pappa du är bäst. Lite lyckligare gav vi oss ut på en bonustur i löpvagnen och unnade oss ett pit stop på Restaurang Bloco löparöl och Zingo.
På Bloco satt några välbekanta gäster. Kul kul. Löparölen för dagen. Carlsberg Export. Inte särskilt exotiskt men pålitligt och balanserat på storbyggerivis. Gott.
