Coronapandemin har effektivt sopat bort alla möjligheter till internationella äventyr och löprundor. Istället för 10 dagar i Portugal fick vi den här våren nöja oss med några relativt coronasäkra dagar i Stockholms skärgård. Nämndö och Sandhamn. Suggestiv och trolsk morgon- och kvällslöpning i Sandhamn. Solig och sommarvarm eftermiddagslöpning på Nämndö. Skönt och efterlängtat poolbad efter löprondorna i Sandhamn. Iskallt och uppfriskande havsbad efter sista turen på Nämndö.
Det finns en särskild tillfredställelse med att springa runt en ö. Det väldefinierade målet. Den uttömmande känslan av att ha avverkat den tillgängliga sträckan. Stränderna. Vyerna. Badmöjligheterna. Riktigt bra blir det naturligtvis när man kan få en löparöl efter ett eller två varv runt ön i fråga. I Sandhamn är utbudet dessutom förhållandevis bra. Den här gången blev det en löparöl på Dykarbaren efter två varv runt ön på fredag och ytterligare en löparöl på Seglarhotellet efter ett var runt ön på lördag. Södra Maltfabrikens Pale Ale var uppskattad trots det gråkälla vädret. Värmdö Ljus Lager en liten besvikelse trots soliga förutsättningar. Möjligen bidrog glaset till den småtrista upplevelsen. Man ska inte underskatta glasets betydelse för upplevelsen av en öl. För mig gör sig öl bäst i ett tunt glas på fot. I det här fallet servades ölen i ett tjockt och tungt gals utan fot som dessutom var sprucket och grumligt efter alltför många bryska turer i diskmaskinen. Lite högre förväntningar hade jag på Seglarhotellets bar.
Tyvärr var baren i Solvik på Nämndö stängd för renovering men lyckligtvis kunde familjen Burman bistå med en välkyld öl på hemmaplan.
Löapröl på Dykarbaren. Södra Maltfabriken Pale Ale. Balanserad beska och trevliga brödtoner toppade med honung, matarin och aprikos.
