Löparjul. Arbetsåret 2021 avrundades med en halvlång löprunda, några panikinköpta julklappar och en löparöl i lugn och ro på Vinbaren den 22/12. Jag var ledig dagen före dopparedagen och ägnade större delen av dagen åt matlagning, bakning och lek med grabbarna. På kvällen skulle vi äta middag med min frus släktingar på Hotel Södra Berget. Eftersom jag inte hade sprungit på hela dagen och var mer än lovligt löpsugen började jag redan under förmiddagen att smida planer för att kunna ta en löptur upp till middagen på hotellet. Av erfarenhet vet jag att framgång i tidspressade och udda löparäskningar tarvar en välkrattad manege. Jag övervägde ett flertal alternativ men insåg ganska snabbt att det skulle krävas något extra för att ro det här löpprojektet i hamn. Efter noggrant övervägande kokade det ner till en trestegsraket inkluderande svärmor, hustruns morbror och en taxiresa. Redan innan min fru hade kommit hem från jobbet skred jag till verket och ringde hennes morbror som redan under eftermiddagen hade checkat in på hotellet där dem skulle stanna över julhelgen. Efter några inledande artighetsfraser angrep jag problemet och frågade frankt om jag kunde låna duschen i deras hotellrum före middagen. Stärkt av ett glatt ja och ”du är galen” kunde jag inleda nästa fas i projektet. Svärmor ringdes och var som vanligt tillmötesgående. Kort och gott hade hon inga invändningar mot att hämta upp familjen och ta med dem i bilen upp till Hotell Södra Berget om vi tog en gemensam taxi hem efter middagen och om jag hämtade bilen på Södra Berget på julaftons morgon. Perfekt. Då blir det en löprunda även på julaftons morgon. När min fru kom hem från jobbet mjukade jag upp henne med nybakat bröd och Champagne. Grabbarna fick lite tid med sina Ipads så att dem inte skulle få för sig att framföra några inopportuna synpunkter. Jag smög fram mitt önskemål om en löprunda innan middagen varpå min fru genast kom med ett antal invändningar. I korthet kan hennes anmärkningar sammanfattas med ett ord, tidsoptimist. Nu var det tid att spela ut mitt trumfkort. – Jag kan springa upp och ni kan ta åka med Annikki eller ta en taxi. – Ska du äta middag i dina skabbiga löparkläder? -Nej älskling, jag har redan pratat med Eero och jag kan duscha i deras hotellrum om du tar med dig kläder till mig. Konstpaus (samtidigt som jag passade jag på att fylla upp hennes glas med lite mer champagne). – Jag har också pratat med Annikki och hon kan hämta er upp med sin bil så kan vi ta en gemensam taxi hem ikväll. Succé!
Efter en mycket trivsam eftermiddag kunde jag således ge mig ut på en efterlängtad löprunda. På förmiddagen hade var det soligt men under dagen hade det börjat snöa och när jag började klättringen upp mot Södra Berget var det full snöstorm. Vinden slet och rev i trädtopparna. Snön yrde ilsket över Sidsjön och piskade mig i ansiktet när jag kämpade mig fram i motvinden. Ett kort ögonblick funderade jag på om det verkligen var en bra ide att springa upp till hotellet. När jag kom in i skogen blev det dock betydligt behagligare. Vinden tjöt och rev fortfarande i trädtopparna men nere på marken var det förvånansvärt lugnt och stilla. Det blev en trivsam tur upp till toppen. Kombinationen av kraftig vind, nysnö och tät svart skog ingav ett märkligt lugn och skärmade av mig från resten av världen.
Innan jag gick upp för att ta en dusch på hotellrummet passade jag på att smita in i baren på hotell Södra Berget och ta en löparöl. Spikarna Lager från Alnöl. Trevlig lager.
På julaftons morgon sprang jag exakt samma runda som kvällen innan. Nu var det emellertid vindstilla och solen sken kyligt från en klarblå himmel. Det blev en krispig och gnistrande vacker
